Med skinkan full av jul....
Skämt å cider, den senaste tiden har jag haft tid att titta på tv och till och med lite nyheter. Fy fan vad mycket skit det finns att bli förbannad på... Kort och gott:
Utvisning av en 16-årig flicka (som ska resa till Kroatien med sin far, som fått fängelse för att han misshandlat henne).
Djurplågeri.
Idioti.
Politiker (typ alla partier, alla nivåer).
Inkompetens hos ledare av stora företag och organisationer.
Det finns en sak som har lyst upp min tillvaro som inte har med min underbara lilla familj att göra (de är bäst, både den jag kan se och den jag inte kan se). Jag fick en inbjudan till något som heter Spotify av en vän... Helt J Ä V L A fantastisk pryl!!!
Ni som inte vet vad det är får ta reda på det själva och ni som vet vad det är håller med mig (eller längtar till ni blir inbjudna). Jag ska nog ägna en stund till att leta upp lite saker att syssna på i framtiden...
Terry Goodkind
Nu har det varit premiär för tv-serien som är baserad på böckerna. Den är för att uttrycka mig snällt, skräp!
Nu är det inte så mycket att göra åt det, jag tyckte att det skulle vara intressant att se vad folk tyckte på den officiella hemsidan författaren Terry Goodkind har... När jag började läsa trådarna så hade det gått så långt att sidan tog bort de trådar som kritiserade tv-serien, för en bokserie som hetsar om att man ska tycka vad man vill och att det är den fria viljan som är det viktigaste i livet så blev jag förvånad över hur man behandlade de som inte tyckte att serien var bra, den är kass och det tycker jag att de fans som har älskat serien ska få uttrycka.
De borde ju fatta att det inte är något toppbetyg för serien och inse att det har varit ett fatalt misslyckande, men som vanligt så frångås principer när det är det egna som kritiseras... Hyfsat besviken eftersom jag har läst böckerna under ett par år och väntat på att nästa ska släppas osv. och så orkar jag inte ens kolla på fler än tre avsnitt av den otroligt kassa tv-serien, USCH!!!
I kissed a girl...
För typ 2 minuter sedan spelades den på MTV och jag insåg en sak som har sags hur många gånger som helst men jag tror att det tål att upprepas.
I USA är man underbart kristna och det är nästan politiskt korrekt att tycka att homosexualitet är en styggelse mot... (Gud, tror jag). Sen kommer jag att tänka på att en av de mest säljande sakerna i Amerikansk porr helt klar är "lesbiska" kvinnor, eller rättare sagt lesbisk sex... Jag vet inte om jag förstår riktigt hur detta går ihop...
Nu är det kanske ingen nyhet att jänkarna är sjukt hypokratiska men jag fattar inte hur de kan köpa sin egen skit. De är de största porrproducenterna, fruktansvärt våldsland, magnifika vapenlagar. Men samtidigt vill de peka finger åt alla och hävda sin suveränitet... muppar...
Men jag är inte den som ska döma... Eller jo det är jag visst... Jävla hypokrater, jag vill ha en svart homosexuell (hade det gått så även en androgyn kvinna, typ Pride-Johna) muslim som president i det (o)förlovade landet i väst...
Allmänt blaj
CSN, regeringen (i stort sett oberoende av vilka som sitter med tanke på alla puckade saker som antingen får finnas kvar eller som tillförs, fribelopp FRA-lagen mm.), SL, SJ, Banverket, människor i allmänhet suger hårig appung...
I övrigt är det jävlig illa att vara så uttråkad att man längtar efter att få kontera fakturor (sug på den ni, om ni aldrig har gjort det så kan det vara ett av de tråkigare kontorsjobben man kan ta sig för).
Utan att ta hänsyn till det andra så skulle man vilja "gå 14-årig emohandled" bara för att det är så risigt väder.
Poker är ett spel som jag numera börjar omvärdera till ett rent hat i stället för den hatkärlek jag har känt i drygt 10 år.
Nå då var det sagt också...
Det förvånansvärda i det hela är att jag faktiskt är lycklig... Jag vet det är en sjukt absurd tanke men jag ser fram emot att vakna och påbörja en ny dag.
Jag har i dag diskuterat med Johanna (min fru) och gått igenom mina drastiska förändringar de senaste tre åren...
3 år sedan:
Sunkig unkarl som söp 4-5 dagar i veckan och inte ville sova förrän jag däckade i soffan framför en risig sit-com som jag redan sett.
Städning innebar att tömma askkoppar, ta bort pizzarester och ölburkar från vardagsrumsbordet, ge sig på disken svärandes för att allt torkat fast (fattar inte hur det blir så på bara ett par veckor).
Arbetandes på ett "dead-end job" utan någon möjlighet till avansemang.
Mitt klädval styrdes av det som för dagen låg närmast sängen alt. det som fortfarande luktade mänskligt.
Ankladade samhället för allt som gick åt helvete.
Nu:
Gift man med bostadsrätt.
Delar dammsugning och golvtorkning med min fru, detta görs en gång i veckan samtidigt som det tvättas (tidigare kunde jag aldrig ha koll på när det var tvättdag vilket gjorde att jag fick ta de ströpass som fanns mitt i natten).
Veckohandlar och gör matlåda.
Äger diskmaskin.
Studerar på Stockholms Universitet och arbetar deltid (får med lån in strax under samma deg som tidigare).
Blir förvånad över hur mycket jag älskar min fru.
Anklagar samhället för allt som går åt helvete.
När jag tittar på det så ser det ut som att jag har det tråkigaste livet på jorden men så är det inte, det tråkiga saker som man måste göra blir inte så jobbiga om man gör dem regelbundet - och är två som delar på dem.
Nu ska jag lägga mig bredvid min fru i vår säng (i sovrummet i den trea vi äger...).
"Sen" kväll
"GRATTIS!!!!!! Du kan spela musik på din jävla mobil!!! - Jag kan trycka upp den i röven på dig, snorunge!!!!!!"
eller
"I should be allowed to hit slow walking people in the back of their heads" (snodd från ett befintligt tryck)
eller
"Stanna plötslig eller gå som en snedseglare och det är det sista du gör!!"
eller
"Det stämmer! Du är en idiot"
Och så vidare och så vidare....
Jag har varit kass på att skriva här på bloggen men det är för att jag pluggar och inte sitter och har ruskigt tråkigt framför datorn längre, det är lite av ett kriterium för att jag ska vara effektiv här... Men jag ska skriva så mycket jag hinner.
Vintertid
Jag har just kollat på CSN sidan på facebook och ser att jag inte är ensam som sliter med de inkompetenta människorna som styr vårt land... Som jag tidigare har sagt så skulle allt bli bättre om jag fick bestämma...
Det har varit en tid av lite fler blogginlägg och jag hoppas att jag kan hålla igån bloggen lite grand i alla fall även om det inte kommer att bli lika många inlägg när jag inte längre sitter på ett speciellt ställe och inte har så mycket att göra... Jag ser att det är en del som är inne och kollar här och det är kul, hoppas att ni fortsätter och att ni kommenterar inläggen varesig ni håller med mig eller inte, jag vet att det kan vara lite mycket text ibland men jag är inte så duktig skribent att jag kan hålla mig så kort som "proffsen" kan.
Som det ser ut nu så kommer det att komma fler inlägg tisdagen den 12:e Aug för det är då jag ska vara på det där speciella stället där man kan sluta tänka och bara skriva... Jag har min säljföljetång att avsluta.
Om en vecka kan vi se fram emot den bästa händelsen på året... SL börjar köra enligt vintertidtabell... fantastiskt... Vart fan tog sommaren vägen?
Sälj så bra du kan del 2
Så, nu har vi kommit till en annan del inom ämnet sälj. Vilka vill ha vad (inte bara individer utan samhällsklasser kön och ålder) och hur når man bäst fram med sitt budskap till dessa målgrupper?
Att vi nu lever i en helt annan typ av konsumtionssamhälle än vad vi gjorde för bara 20 år sedan lär ju inte ha undgått någon, vi vill gärna ha så mycket som möjligt den senaste modellen och den bästa kvaliteten (trots att vi inte har några problem att slänga saker även om det fortfarande är garanti kvar eftersom det finns andra och mer attraktiva modeller på marknaden). Det blir lite fel att direkt kategorisera in människor i fack efter möjligt behöv och det är heller inte särskilt PK, men om man vill sälja så kan man inte alltid vara PK. Beroende på målgrupp ser ju reklamen olika ut och det finns en uppsjö studier till varför det ser ut som det gör, går det inte bara att kopiera ett fungerande koncept och göra det till sitt eget då? Jo, det är inte lika svårt nu eftersom vi, som jag beskrev i ett tidigare inlägg, inte är lika trogna våra märken utan nu går mer på pris och tillgång (om det inte är t.ex. livsmedel då vi har en uppfattning om vad vi tycker om, men även där är tillgången en faktor).
Jag börjar med en stor grupp, där det även ingår en del subgrupper som har lite varierande behov i kontrast till huvudgruppen. Unga människor i städerna.
De unga konsumenterna av i dag har ett helt annat konsumtionsmönster än vad de tidigare har haft, mycket är tack vare tillgången på information. Man kan snabbt skaffa sig kunskap om en produkt eller tjänst genom att kolla på specifierade hemsidor på nätet (jag vet att du känner till en del och det är de som har lyckats fästa dig, jag kommer att återkomma till vikten av "klibbighet") och kan då få så mycket information om produkten att de vet precis vad de får, vad de inte får, vart man köper det till lägsta pris och vad andra som har köpt produkten tycker om den. Det är mycket speciellt och gör att producenterna får mycket svårare att behålla kunder samtidigt som nya aktörer på samma marknad kan ta plats och vinna andelar i mycket större utsträckning.
Det låter ju som en guldålder för komersiella företag när det är så lätt att nå ut till sina möjliga köpare så lätt och snabbt, de tar reda på allt själva och företaget kan sälja i stort sett så mycket som de kan producera... Kan man tycka...
Vad som har hänt på själva reklamfronten är ju att vi har blivit överexponerade. Det är ingen nyhet utan snarare mycket känt inom den branshen, detta leder ju till mer sofistikerade sätt att nå ut än vanlig reklam (under förutsättningar att du spenderar en viss tid av dagen framför datorn så kan jag anta att du har sett en hel del banners, hur många kommer du ihåg? Hur många har fastnat? Hur många har du tryckt på? Jag vet inte svaret på dessa frågor men jag kan anta att du ser färre och färre banners även om det faktiska antalet har ökat markant de senaste åren) för att ha en chans att väcka kunders uppmärksamhet.
Vad man har kommit fram till är att man inte bara behöver en produkt som fungerar och en väl utvecklad "klibbighet" (något som gör att man kommer ihåg produkten/företaget, det är en stor grej som jag ska ta den för sig självt), utan även andra sätt att marknadsföra sig på. Jag kan inflika att jag har sett ett av de värsta exemplen någonsin när Gröna Lund skulle marknadsföra ett jippo som riktade sig till företag och personalfester. De skickade ett fax "fel" som var handskrivet där de berättade hur kul det var och ville tacka för kvällen innan, efter ca 1 timme kom det ett fax där de skrev att de måsta skickat till fekl företag men att det var en kanongrej och att företaget borde gå in på hemsidan och kolla in jippot (även det handskrivet).... Nu kan man tycka att det är jävligt fjantig marknadsföring, men jag kommer ihåg reklamen mer än ett år senare så klibbigheten vad fantastisk.
Vad man här kombinerade var en stor klibbighat tack vare det orginella sätter att nå ut med reklamen och försöket till "mun-öra" marknadsföringen. "Mun-öra" har blivit en av de viktigaste sätten att marknadsföra sig på, fördelen är att det är personlig, speciellt om det är en person som har inflytande på många individer, det är inte för inte som man använder kända personer i reklam (de känns som någon bekant även om man aldrig träffat personen i fråga på riktigt). Det stora problemet är att man inte når ut till så många på så kort tid som många företag vill, när man väl har fått köpare så måsta man också spela på att de kommer tillbaka men även att de för informationen om produkten vidare (klassiska exempel är restauranger, viner, kläder osv.). Detta är den metod som biter bäst på min generation, den generation som har möjlighet att ta reda på väldigt mycket om produkten innan man ger sig ut och köper den (varför betala dyra pengar för något som du kan få billigare eller bättre någon annanstans?).
Nu börjar det här kapitlet bli lite långt så jag avslutar här och återkommer med en fortsättning.
Wolverine
Som ni kanske har märkt på den här bloggen så uppmanar jag gärna till förändring.
Det finns en omröstning om vilken superhjälte som är ballast, just nu leder läderbögen... (jag har inte sett den nya filmen den är säkert asgrym och jag SKA se den) Den som ligger tvåa är den ende som är ball eftersom han inte försöker vara en jävel till lags - WOLVERINE!!! Hur fan kan man rösta på någon annan...? Skandal....
Fribelopp del 11 - slutet
Efter att uppgivet ha förstått att jag inte kommer att få något vettigt och rakt svar (ex. vi vet inte men vi ska kolla på hur det ligger till, vi är lata jävlar som inte orkar jobba, sluta skriv för i helvete...) så skickade jag det här brevet. Jag har även skickat hela konversationen (11 brev) till DN...
Hej Erik,
Först vill jag skriva att du inte behöver svara på det här mailet, jag
har fått mig en uppfattning om hur det fungerar och som jag misstänkte
innan jag började skriva så är det ett problem som är för svårt för
den sittande regeringen att tampas med, tråkigt men nu ett faktum. Att
det är svårt att beräkna är inte för mig en godtagbar inställning till
frågan. Därför kommer jag med några korta kommentarer till dina
punkter och 2 argument och förklaringar till varför jag inte tycker
att det inte fungerar...
1-3. Jag vet det är hela poängen med slopat fribelopp och det är i
stort samma argument (regleringen av studiemedel och inkomsten av
återkrav försvinner)
4. Ja det är precis dit jag vill att vi ska komma så jag förstår inte
hur ni kan se detta som ett problem.
Jag vet inte hur ni har beräknat på 28 800, men om jag gör en snabb
överslagsräkning (28 800 x 12 x 0,3 = 103 680) så menar du att en (1)
student måste bidra med över 100 K i skatteintäkter för ett år för att
täcka sitt årliga bidrag på 23 148:-, vet inte hur jag ska förstå det
men det är väl i något stort hål dessa pengar faller kan jag tänka och
ungefär 1/4 fångas upp och tas om hand om... Vad gäller förhållandet
stat/kommun kan jag inte ta hänsyn till det eftersom även det är något
som ni och inte jag som medborgare är ansvarig för, jag tar bara
hänsyn den faktiska mängd kronor som byter plats mellan studenter och
stat/kommun/landsting osv.
Även om era beräkningar tar med återkrav och dylikt så är det ingen
förklaring på att det endast skulle vara utgifter, ni får ju defakto
in mer pengar i skatt och behöver inte ha lika mycket
administrationskostnader för att hålla reda på allt som har med
återkrav och gränser att göra, det enda ni (CSN) då måste hålla koll
på är att de som tar studiemedel tar de HP som krävs.
Vad gäller undanträngnigseffekter kan du väl på allvar inte mena att
det är ett av argumenten för att inte slopa fribeloppet (i ditt svar
kan jag inläsa en parallell till en annan grupp som kommer och TAR en
befintlig arbetsgrupps sysselsättning...), det är en relativt fri
arbetsmarknad och det känns varken socioekonomiskt eller
sociostrukturellt försvarbart att utesluta studenter från arbete bara
för att "någon annan kanske hade kunnat jobba i stället för
studenten". Inte heller att grunda beslutet med någon form av
ansvarsöverförande på studenterna för att höja landets strukturella
sysselsättningsgrad??
Märk väl att jag ingenstans i mina mail ens har nämnt några av de
(enligt min åsikt) ogenomförbara och icke ekonomiskt försvarbara
förslag på medborgar/studentlön eller höjda bidrag, större
subventioner för studenter inom andra områden osv. Allt jag har velat
är att man som student ska ha möjlighet att påverka sin ekonomi
positivt genom att arbeta. Som student är det inte möjligt att helt
försörja sig på arbete eftersom man då inte klarar sina studier (du är
student, det borde du veta). Genom att arbeta ökar man inte bara
sysselsättningsgraden i landet utan även välbefinnandet och
livskvaliteten genom att inte behöva ligga sömnlös när man funderar på
sin ekonomiska situation...
Som sagt, du behöver inte svara eftersom det känns som att ni har tömt
era resurser vad gäller kunskap i ämnet, tråkigt bara att de som
bestämmer över oss ca 400 000 studenter inte bryr sig mer och orkar
sätta sig in i frågor som påverkar oss dagligen. Hälsa gärna Herr
Leijonborg det...
Lycka till med vad ni gör, vad det nu än blir, jag får försöka tackla
det här problemet på en annan front, kanske vid nästa mandatperiod.
Vänliga hälsningar
Andreas Meijer
Fribelopp del 10
Det här var det brev jag fick från Utb. Dep. senast:
Andreas,
först vill jag understryka att siffran en miljard är ytterst osäker och att jag tyvärr inte har möjlighet att redovisa några exakta beräkningar utan den mer ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete. Jag vill dock peka på att ett förslag om höjning/borttagning av fribeloppet får effekter på flera olika grupper:
1) Studerande som får reducerat studiemedel p.g.a. att de i sin ansökan angett att deras inkomst kommer att vara högre än fribeloppet. Dessa studerande får lägre/ingen reducering av studiemedlet.
2) Studerande som får återkrävt studiemedel p.g.a. att deras inkomst varit högre än fribeloppet men som angett för låg inkomst i ansökan. Dessa studerande får lägre/inget återkrav.
3) Studerande som i dag inte har rätt till studiestöd p.g.a. att de har en inkomst över den gräns där studiemedlet helt upphör. Vissa/alla av dessa studerande får rätt till studiestöd.
4) Studerande som i dag inte arbetar så mycket som de skulle önska p.g.a. att de med de nuvarande fribeloppsreglerna skulle få reducerat studiemedel. Dessa studerande kan arbeta och tjäna mera/obegränsat utan att studiemedlet reduceras.
i de tre första av dessa grupper innebär en reform endast ökade kostnader för staten medan den sistnämnda inte får annat än obetydliga (studenten måste ha en månadslön över 28 800 för att statens intäkter ska öka) effekter på statens ekonomi men kommer innebära ökade skatteintäkter på kommunal nivå. Det är heller inte möjligt att kommunerna kompenserar staten genom sänkta generella statsbidrag då intäktsökningen i noterbar omfattning endast kommer upplevas i städer med större lärosäten. Staten kan alltså endast räkna med ökade kostnader medan de ökade skatteintäkterna som en av de fyra grupperna kommer bidra med dels är oerhört svårkvantifierade och helt tillfaller kommunerna.
Fördelningen av kostnader/intäkter mellan stat och kommun är dock inte den springande punkten. Där, som jag uppfattar det, våra beräkningsmetoder skiljer sig åt är att du för alla studenter räknar av studiebidraget mot skatteintäkterna och därmed kan visa att det ökade bidraget helt finansierar av ökade skatteintäkter. Detta beräkningssätt kan te sig intuitivt rätt men har två brister. Först tar det jämfört med dagens situation inte hänsyn till de tre översta grupperna. De skatteintäkter som grupp 1,2 och 3 bidrar med är redan intecknade. Vi kommer vid en fribeloppsreform inte se några ökade skatteintäkter utan endast ökade kostnader i dessa grupper. Det andra bristen härrör sig från det som inom nationalekonomin kallas undanträngningseffekter. I korthet går det ut på att för att den skatteintäkt som kommer från en arbetande student ska kunna räknad med måste det kunna visas att detta arbete inte hade utförts av någon under de gamla reglerna. Exemplifierat; om ett slopat fribelopp får en student att söka och erhålla sommarjobb som vaktmästare innebär det i de flesta fall att någon annan inte får sommarjobba som vaktmästare. Nu bidrar studenten med skatteintäkter medan den andra personen inte gör det och inga ökade skatteintäkter kan ses en effekt av fribeloppsreformen. De befintliga jobben har endast omfördelats mellan dessa två personer. För att du ska kunna påvisa att fribeloppsreformen ger ökade intäkter måste nya jobb skapats av just denna, jobb som inte hade existerar om reformen inte genomförts. Den måste för att åter använda mig av ett nationalekonomiskt uttryck höja (den strukturella) sysselsättningsgraden. Sysselsättningsgraden kommer också troligtvis påverkas i en positiv riktning av en fribeloppsreform genom att fler studenter vill arbeta och att det ökade arbetskraftsutbudet därmed på marginalen något dämpar löneökningstakten. En dämpad löneökningstakt kommer i sin tur påverka sysselsättningsgraden genom att det blir billigare att anställa. Det är de ökade skattintäkterna som generas av denna effekt, som du säkerligen förstår är svåra att beräkna, som är den korrekta beräkningen av de intäkter som ska ställas mot de kostnader som reformen ger upphov till.
Jag ber om ursäkt om diskussionen i slutet av ovanstående blir något tekniskt men jag hoppas och tror jag att jag gett en om inte heltäckande bild så åtminstone en första introduktion till svårigheterna med att beräkna effekterna av en framtida fribeloppsreform. Sammantaget är det hos oss förhållandevis klarlagt att en höjning av fribeloppet kommer att kosta pengar men att det är pengar som vi menar gör sig bättre i studenternas istället för statens fickor. Lars Leijonborg kommer att återkomma till frågan innan mandatperiodens slut.
Jag vill tacka för en givande, om än tidskrävande, mailkonversation där du dina tanker, förutom att ge utbildningsdepartementet ytterligare underlag inför framtida politiska beslut, utvecklat mina personliga kunskaper kring fribeloppet.
Med vänliga hälsningar och hopp om en bra sommar
Erik Scheller
Bloggidioter
Jag har inte bloggat på länge (bortsett från de senaste veckorna) och har således inte läst någon blogg på länge, det går liksom hand i hand...
Nu kollade jag runt lite och blev förvånad... vafan skriver folk om? Varför skriver de? Vem fan bryr sig?
Jag börjar undra om det är jag som är mongo som fortfarande bloggar eftersom jag föraktar de idioter som skriver om sina äckliga hundar och hur mycket deras små bäbisar bajsade i pottan... cheezus...
Inte för att jag ställer så jävla höga krav på bloggar överlag men WTF. Det sorgliga är att dessa personer verkar göra det på fullt allvar utan någon som helt självinsikt. Jag hittade 1-2 bloggar som faktiskt var läsvärda, men alla som handlar om deras fula kläder, smink, hundar katter, hamstrar, ungar och fan vet allt.
Jag ska sota er jag!! I röv och munnar!!! Nu var det sagt... (Berglin)
Blur this!
Hur fan tänkte han som hade ett kort på bytet (eller ungen) och hur fan tänkte den som tyckte att man skulle blurra en bäbis...?
Reklam inflik
Nu kan man tänka hur det gick till när den här bilden togs fram och hela kampanjen för den delen. Och ena sidan kan den tyckas väldigt sexistisk eftersom det är en kvinna som kör och man antar att hon är en nöt som inte kan köra bil, dvs. köp en bra bilförsäkring. Radikala feminister går i taket...
Och andra sidan kan man tänka vilken målgrupp bilden är riktad till... Jag misstänker att bil och dess försäkringar fortfarande är något som anses manligt i samhället vilket gör att reklamen måste ha målgruppen män. Gärna också män över 40 år. De män som är över 40 år tillhör inte "kaffelattegenerationen" och tycker således att reklamen är en med verkligheten överrensstämmande reklam (jag generaliserar naturligtvis). Detta är också en del av hushållet där män oftast får bestämma allt (förutom vilken bil familjen ska köra, vill han ha en tuff bil får han banne mig köpa den själv) och det spelar därför inte så stor roll vad större delen av kvinnorna tycker.
Jag kan misstänka att de gjorde ett överslag för riskerna med reklamen och kom fram till att om det skulle bli någon uppståndelse så innebär det bara att reklamen blir exponerad för fler och den är inte träffande över huvudtaget mot den tänkta målgruppen, genialt...
Tidiga mornar och fula människor
Kan det helt enkelt vara så att vackra människor inte har jobb där de behöver gå upp så tidigt? Eller är det så att alla som har jobb där de måste åka med de tidigaste tågen (och att åker tåg säger lite om den sociala statusen som jag försökte behandla lite i säljinlägget") helt enkelt blir fula? Man har ju hört talas om skönhetssömn...
Nu är det här inte på något sätt en vetenskaplig studie, så jävla intressant är det inte, men det var en fasansfull upptäkt eftersom när jag fick reda på det så befann ju även jag mig på det tidiga tåget...ajdå....
Fribelopp del 9
Så jag fick ett svar igen...
Hej Andreas!
Mitt jobb går i mycket ut på att å Lars Leijonborgs samt Jan Björklunds vägnar svara på deras brev. I de fall jag inte kan formulera ett bra svar rådgör jag med den övriga politiska ledningen där såväl de bägge statsråden, statssekreterare samt politisk sakkunniga ingår. Du har helt rätt i att det är personen i min position du kan fråga och det är också av mig du ska få svar, alternativt få veta att inget svar finns. Har jag varit flytande i mina svar har inte det varit min avsikt.
Den grundläggande frågan är varför fribeloppets inte har avskaffats och huvudanledningen går att avläsa i slutet av mitt första brev. Det kostar pengar. Hur mycket vet vi inte; men även inräknat de ökade skatteintäkter som vi kan tänka oss blir en effekt visar preliminära beräkningar på att kostnaden ligger på ca en miljard. De förändringar som vi vill genomföra inom fribeloppet måste vägas mot andra behov.
Sen vill jag svara på din första specifika fråga och här för du lita på mitt ord att jag just stoppade Lars Leijonborg i korridoren och bad om hans synpunkter. Det Lars tog upp och det jag tidigare har framfört är att ett system där inkomster under delar av året undantas från fribeloppet blir lätt att gå runt och svårt att administrera. Svaret är alltså att det inte finns något specifikt syfte med att inkludera arbetet som utförs utanför terminerna men att ett system som kan göra denna åtskillnad mellan olika inkomster inte kan konstrueras till en rimlig kostnad när hänseende tas till att samma effekter kan uppnås genom en generell höjning av beloppsnivån.
Sen har du en följdfråga och där vill jag vara lika ärligt med att säga att jag inte frågade statsrådet detta i de termer du formulerade. Lars Leijonborg har dock i tidigare frågor av samma karaktär alltid bett mig understryka att han är medveten om att, trots att studiestödsystemet tillsammans med Norge och Danmark är världens mest generösa, så finns ett fortsatt behov av att se över beloppsnivåerna. Detta görs nu också i den studiesociala kommittén. Gällande försörjning under sommarmånaderna möjliggör på årsbasis dagen system, beräknat på 40 veckors studier och en kommunalskatt på 30 %, sammanlagda inkomster (studiestöd + nettolön) på 161 363 kronor helt utan marginaleffekter på studiemedlen. Det motsvarar nettoinkomster på drygt 13 400 kronor per månad. Utan att frångå mitt tidigare betonande att fribeloppet bör höjas menar statsrådet att det är rimligt att detta ska kunna täcka löpande utgifter i ett enpersonshushåll även under sommarmånaderna. Det är i detta perspektiv därför inte rimligt att prata i termer av att dagens system gör att studenter "inte får arbeta den tid de inte studerar". Skulle så vara fallet hade jag delat din oro.
Jag hoppas du är nöjd med mitt svar som du denna gång kan betrakta som på både Lars Leijonborgs och regeringens vägnar.
Med vänliga hälsningar
Erik Scheller
Jag inkluderar mitt för närvarande senaste brev också:
Hej Erik,
Tack för ditt svar, det var ett svar i alla fall trots att jag inte
vet om jag är med på allt (mest på svaret att det kostar pengar). Att
man kan tjäna till en dräglig lön kan jag hålla med om, jag kan
erkänna att jag inte svälter även om det inte är lika mycket pengar
som jag hade när jag arbetade fulltid (bostadslån och amorteringar är
en höjdare... men det är ju så det är när man börjar studera som
vuxen). Vidare är beräkningarna baserade på att man tar fullt lån,
fribeloppet förändras (enligt CSN) inte även om man väljer att inte ta
lån (utan enbart bidraget) utan gränserna är desamma, det var en av
anledningarna till att jag tog lån över huvudtaget. Det skulle inte gå
runt om jag behövde hålla mig innanför fribeloppsgränsen och ta
bidraget, tog jag inte bidraget skulle jag behöva arbeta fulltid och
då skulle jag inte kunna studera alls (catch 22).
Om man arbetar som du säger fullt på fribeloppet i dag och beräknar
skatten på 30% (jag vet att skatten är lite lägre, men det finns en
marginal som fortfarande bara ökar ju mer man får arbeta) så betalar
man 30 750:-/år (51 250:- x 0.3 x 2) i skatt medan det belopp staten
betalar ut i bidrag är 23 148:-/år (2572:- x 9 månader). Det är som
det är i dag. Höjer man fribeloppet (eller ännu bättre tar bort det
helt) så förstår jag inte hur det gör att kostnaderna för
studiebidraget ska kunna vara högre. Jag förstår att fler skulle välja
att ta studiestöd om fribeloppet försvann men anledningen är ju att de
skulle kunna jobba så mycket de ville och således återbetala sin
bidragsdel med sin inkomstskatt (som sagt vet jag inte hur
skattepengarna fördelas, jag är inte politiskt sakkunnig, däremot vill
jag gärna veta hur det fungerar för att kunna förstå systemet). De som
tillkommer som studiestödstagare är ju de som vill arbeta för mer än
51 250:- och betalar då efter att man har fått studiebidraget 7602:- i
inkomstskatt till staten, ju mer man sedan får arbeta desto större
kommer ju denna summa att bli och staten får in mer pengar (jag vet
inte om jag är korkad som tänker så här så ni får gärna berätta hur ni
har beräknat, det finns säkert någon kostnad som jag inte känner till
och det är den som är den avgörande faktorn) vilket gör att staten
snarare tjänar på att ta bort fribeloppet än att förlora pengar (som
sagt så har jag inte alla faktorer, det är därför jag frågar - hade
jag vetat så hade jag inte mailat i första läget).
Trevligt att du stoppade Lars Leijonborg i korridoren och att du
diskuterar detta med fler, jag misstänker att jag inte är den första
som kommer med den här frågan, det var lite det som gjorde att jag
trodde att det fanns ett vedertaget adekvat svar på frågan, inte att
det skulle behöva bli så invecklat. Det här var ett konkret svar, våra
siffror kanske inte går ihop men det kan bero på det jag inte förstår,
när ni har berättat det så blir jag däremot säkert nöjd (med svaret,
förmodligen inte med fribeloppet...).
Vänliga hälsningar
Andreas
Det kanske är så att det börjar närma sig ett slut... vem vet...
