Fribelopp del 10

Det här var det brev jag fick från Utb. Dep. senast:

Andreas,

först vill jag understryka att siffran en miljard är ytterst osäker och att jag tyvärr inte har möjlighet att redovisa några exakta beräkningar utan den mer ska ses som en utgångspunkt för vidare arbete. Jag vill dock peka på att ett förslag om höjning/borttagning av fribeloppet får effekter på flera olika grupper:

1) Studerande som får reducerat studiemedel p.g.a. att de i sin ansökan angett att deras inkomst kommer att vara högre än fribeloppet. Dessa studerande får lägre/ingen reducering av studiemedlet.

2) Studerande som får återkrävt studiemedel p.g.a. att deras inkomst varit högre än fribeloppet men som angett för låg inkomst i ansökan. Dessa studerande får lägre/inget återkrav.

3) Studerande som i dag inte har rätt till studiestöd p.g.a. att de har en inkomst över den gräns där studiemedlet helt upphör. Vissa/alla av dessa studerande får rätt till studiestöd.

4) Studerande som i dag inte arbetar så mycket som de skulle önska p.g.a. att de med de nuvarande fribeloppsreglerna skulle få reducerat studiemedel. Dessa studerande kan arbeta och tjäna mera/obegränsat utan att studiemedlet reduceras.

i de tre första av dessa grupper innebär en reform endast ökade kostnader för staten medan den sistnämnda inte får annat än obetydliga (studenten måste ha en månadslön över 28 800 för att statens intäkter ska öka) effekter på statens ekonomi men kommer innebära ökade skatteintäkter på kommunal nivå. Det är heller inte möjligt att kommunerna kompenserar staten genom sänkta generella statsbidrag då intäktsökningen i noterbar omfattning endast kommer upplevas i städer med större lärosäten. Staten kan alltså endast räkna med ökade kostnader medan de ökade skatteintäkterna som en av de fyra grupperna kommer bidra med dels är oerhört svårkvantifierade och helt tillfaller kommunerna.

Fördelningen av kostnader/intäkter mellan stat och kommun är dock inte den springande punkten. Där, som jag uppfattar det, våra beräkningsmetoder skiljer sig åt är att du för alla studenter räknar av studiebidraget mot skatteintäkterna och därmed kan visa att det ökade bidraget helt finansierar av ökade skatteintäkter. Detta beräkningssätt kan te sig intuitivt rätt men har två brister. Först tar det jämfört med dagens situation inte hänsyn till de tre översta grupperna. De skatteintäkter som grupp 1,2 och 3 bidrar med är redan intecknade. Vi kommer vid en fribeloppsreform inte se några ökade skatteintäkter utan endast ökade kostnader i dessa grupper. Det andra bristen härrör sig från det som inom nationalekonomin kallas undanträngningseffekter. I korthet går det ut på att för att den skatteintäkt som kommer från en arbetande student ska kunna räknad med måste det kunna visas att detta arbete inte hade utförts av någon under de gamla reglerna. Exemplifierat; om ett slopat fribelopp får en student att söka och erhålla sommarjobb som vaktmästare innebär det i de flesta fall att någon annan inte får sommarjobba som vaktmästare. Nu bidrar studenten med skatteintäkter medan den andra personen inte gör det och inga ökade skatteintäkter kan ses en effekt av fribeloppsreformen. De befintliga jobben har endast omfördelats mellan dessa två personer. För att du ska kunna påvisa att fribeloppsreformen ger ökade intäkter måste nya jobb skapats av just denna, jobb som inte hade existerar om reformen inte genomförts. Den måste för att åter använda mig av ett nationalekonomiskt uttryck höja (den strukturella) sysselsättningsgraden. Sysselsättningsgraden kommer också troligtvis påverkas i en positiv riktning av en fribeloppsreform genom att fler studenter vill arbeta och att det ökade arbetskraftsutbudet därmed på marginalen något dämpar löneökningstakten. En dämpad löneökningstakt kommer i sin tur påverka sysselsättningsgraden genom att det blir billigare att anställa. Det är de ökade skattintäkterna som generas av denna effekt, som du säkerligen förstår är svåra att beräkna, som är den korrekta beräkningen av de intäkter som ska ställas mot de kostnader som reformen ger upphov till.  

Jag ber om ursäkt om diskussionen i slutet av ovanstående blir något tekniskt men jag hoppas och tror jag att jag gett en om inte heltäckande bild så åtminstone en första introduktion till svårigheterna med att beräkna effekterna av en framtida fribeloppsreform. Sammantaget är det hos oss förhållandevis klarlagt att en höjning av fribeloppet kommer att kosta pengar men att det är pengar som vi menar gör sig bättre i studenternas istället för statens fickor. Lars Leijonborg kommer att återkomma till frågan innan mandatperiodens slut.

Jag vill tacka för en givande, om än tidskrävande, mailkonversation där du dina tanker, förutom att ge utbildningsdepartementet ytterligare underlag inför framtida politiska beslut, utvecklat mina personliga kunskaper kring fribeloppet.

Med vänliga hälsningar och hopp om en bra sommar

Erik Scheller


Kommentarer
Postat av: Alexandra

Kul att du bloggar! Fortsätt så :D

2011-07-13 @ 20:25:38
URL: http://djurförsäkring.net

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0