Ska man bli politiker?

Jaha... Fenomenet sociala medier är ju inte något direkt nytt, i alla fall inte om man, som jag, är född på 1980-talet. däremot lever jag ett liv som vilken 70-talist som helst eftersom jag har varit tvungen att jonglera arbete, skola och familjeliv på de begränsande 24 timmar som dygnet har att erbjuda. Nu har jag dock fått chansen att återgå till min huvudsysselsättning, att studera på heltid på ett universitet.
Jag är inte riktigt den som ägnar en större del av mina studier till att studera vilket gör att jag får en hel del dötid under föreläsningarna (jag lyssnar... faktiskt...). Detta har i sin tur lett till att jag faktiskt har läst flertalet av de artiklar som det har länkats till på senare tid (det har säkert länkats även tidigare men jag har har lite för många järn i elden för att ha orkat bry mig). Detta har gett mig ny näring till mitt förakt mot de "ledare" som styr detta fantastiska land. Jag ställer mig frågan varför det inte är någon som gör något? Svaret är väl helt enkelt att det inte är lönsamt. De som sitter just nu har ju blivit valda genom demokrati (nåja) vilket bode avspegla hur den stora massan vill att Sverige ska snedseglas.
Jag har en vän som heter Joakim, http://www.facebook.com/jpihlstrandtrulp, som har startat ett parti där konsumtionsminimalism och ekologi går i bräschen. Ett gott initiativ som jag stödjer på flera punkter. Jag vet inte om jag kan vara så miljömedveten och tillväxtkritisk (jag skulle kunna föra en sådan politik men i sådana fall inte leva som jag lär, vilket ju kan vara ett problem).
För att komma tillbaka till de artiklar som har berört mig så börjar jag med Fredrik. Kära Fredrik. Hur fan tänker du?
http://www.expressen.se/debatt/reinfeldt-trivs-du-med-fattigdomen/
Sen har vi det hela med pensionsålder, privatiseringar, avregleringar, segregering och annat som en moderat politik, åtminstone historiskt sett - de Nya Moderaterna får ju KFMLR att framstå som facister...
I dagarna kom det också en artikel av Maria Sveland som jag tycker tillhör en av de artiklar som varje människa har läst, inte för att man nödvändigtvis måste hålla med men för att åtminstone se att det finns en problematik i samhället som bör uppmärksammas: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hatet-som-gor-mig-politiskt-deprimerad
I samma veva kom det en annan artikel om ämnet främslingfientlighet som jag, trots att den var i Metro och trots att journalistiken inte direkt kan klassas som "skjutjärnsjournalistik", tror kan ha en viktig poäng:
http://www.metro.se/nyheter/rasism-hor-ihop-med-lag-intelligens-visar-forskning/EVHlbc!xAOgdFBZbgrE/
Nu kan man inte generalisera alla rasister som idioter (då intelligensmässigt, skällsordet kan fortfarande fungera som ett korrekt epitet), jag tror att Jimm(y)ie Åkesson är en riktigt intelligent person även om hans parti driver en rätt skrämmande politik (eller främst när de en rätt skrämmande xenofobi och växer genom denna). Däremot tror jag att det kan finnas en poäng i att de som inte är riktigt tillhör det övre skiktet i den akademiska världen är de som dricker bira och skanderar i Kungsträdgården 30:e november... Liknelsen med barn kan vara lösningen. Barn kräver uppmärksamet. Barn vill förenkla världen (gärna genom att definiera de "dumma" och de "snälla"). Barn har svårare att fatta beslut som går emot strömmen (lättare att falla för grupptryck). Barn är i grunden konservativa (tack Liv Strömqvist) - de vill ha kärnfamilj, trygghet och en oförändrad värld.
Det enda som finns kvar för mig att göra är helt enkelt att starta ett eget parti!
Jag tror inte att det blir några problem för mig att bli statsminister, det viktigaste är ju vad partiet skall heta? "Välfärdspartiet" kanske... Strävar mot välfärd för alla, vilket gör att jag kanske inte får så mycket röster från skattefifflare, ekobrottslingar och annat löst folk. Men det är väl smällar jag får ta...
Ett samhälle är aldrig starkare än dess svagaste individ!

Sverigedemokraterna - från sekt till samfund

Vi är alla medvetna om att vi har ett åttonde parti i riksdagen. SD. Ingen vill kännas vid att man röstade på dem, ingen vill kännas vid att de är verkliga, ingen vill kännas vid att SD faktisk har reell makt. Men så är det.
Sverige vill gärna utmåla sig som ett land som inte tar ställning i krig (ja inte nu då då vi övergick från neutralitetsdoktinen till solidarietsdoktrinen). Vi är goda och tycker om våra medmänniskor... De som inte gör det ses på med fasa, de håller sig för sig själva och skanderar på sina egna möten bakom lyckta dörrar... eller?
NSD, ND, SD etc. har inte blivit tagna på allvar. Inte tidigare, inte nu. Generationsskiftet har dock skett. Partier och grupperingar som tidigare varit högljudda och samhällskritiska, egenartade och exkluderade har tagit mark i de sociala salongerna - med vårt samtycke.
Den gamla sekten, som sågs på med förakt, har fått ett nytt ansikte. Jimmie Åkersson. SD är nu ett städat parti, ett parti som tar sakfrågorna, som gör skuggbudget, som arbetar enligt alla regler som krävs för att få vara med och påverka i den riktning de vill. De är inte längre så kontroversiella (Tobias Billström (M)), de låter inte så farliga och de orakar inte längre de största skandalerna (Juholt, Bildt). Vi lyssnar på vad de har att säga, de är en del av vår vardag.
Från att ha varit "ett nytt främligsfientligt parti" till att ha blivit SD med svenska folket. Kanske lite tokroliga (rapporter från systembolaget och Almedalsvedckan), kanske lite klantiga (Petzäll) men numera hemtama. Vi har vant oss vid Sds närvaro. De är inte längre de "farliga", media lyssnar på vad de säger, de får ta plats - de har en scen.
Sekten Sverigedemokraterna har blivit ett samfund i folkhemmet: Riksdagspartiet Sveriedemokraterna!
"Welcome to the world of tomorrow"

Vad ska man tro på?

När det gäller religion så finns det mycket man kan säga, både ont och gott. För oss som inte direkt kan ta till oss religionen i sin konventionella form, står det nära till hands att förkasta hela tanken och bara se de negativa bitarna. I många fall så har jag blivit irriterad när männsikor hänvisar till Gud, Allah eller någon allan religiös företeelse när det gäller välbefinnande och sanning. Det kan jag förvisso fortafarande bli men jag har börjat förstå styrkan i själva tron.
I stället för att förkasta och irritera mig i den naivitet jag många gånger tycker att de djupt troende kan ha så ska jag försöka se på vilka goda element personen i fråga får från sin tro. Ett visst mått av min irritation kan möjligtvis grunda sig i avundsjuka. Jag kan kognitivt inte ta in att det skulle finnas en Gud på det sätt som beskrivs i Bibel eller Koran. De som kan det, tror på det och får styrka från det kan få en visshet och ett självförtroende som är förvägrad mig. Det är en avundsjuka, samtidigt som jag får mig en tankeställare.
Anledningen till min nyvunna uppfattning är att jag, genom min skola, genomförde ett studiebesök i en kyrka. Jag har inte varit i kyrkan, bortsett från bröllop och begravningar, på väldigt länge. Framför mig står Elise Lindqvist (googla upp henne om ni vill). Precis som jag många gånger tidigare sett så har tron på en högre makt, Gud, Jesus, Den heliga anden, Allah eller vad man nu väljer, hjälp människor att förändra sina liv och finna lycka. Det är förståeligt eftersom det förmodligen krävs något monumentalt för att ta sig ifrån ett beroende eller liknande (religionen är ju en viktig del i de flesta behandlingar för alkoholister och narkomaner).
Om det är empiriskt möjligt eller inte att bevisa att det finns en högre makt eller inte blir liksom sekundärt när jag insåg den storhet och styrka som tron kan ge en människa. Även om jag fortfarande kan tycka att det är naivt eller "lite mindre värt" med religion i förhållande till "det verkliga livet" och irriterar mig på de som tackar Gud när något har gått bra så förstår jag att detta är något så viktigt och monumentalt i många människors liv så att vår värld förmodligen skulle vara en mycket värre plats om det inte fanns genuint troende människor.
Så jag skulle vilja ha den synen och tankesättet som en troende har. Få ta del av värmen de verkar känna från sin Gud. Tyvärr kan jag inte tro på det sättet. Jag kan heller inte underkasta mig andra människor som påstår att de vet mer om något så abstrakt som övermänskliga makter, det är det ingen som vet - det är liksom kärnan i tron. Skulle en troende vara isolerad från sin tro under en längre period så tror jag att att styrkan skulle falna. En stor del av religionen verkar vara just gemenskapen, att människor blir bekräftade som troende genom sitt samfund och att religionen blir bekräftad och styrkt genom andra och gentemot de andra.
Jag vet inte, det är bara funderingar som är intressanta att belysa. Ett sort problem med religion, för mig, är just att andra människor dikterar och dömer varandra genom sin tro. De tar på sig ansvaret får att den allsmäktiga makten inte klarar av sitt jobb, att de som inte följer Guds lag kommer att bli så hårt straffad att de måste rätta till sin medmänniskas (?) misstag redan här och nu. Det agerande och den attityden är ett drag som jag aldrig kommer att kunna uppskatta, något som verkligen ligger (oftast) de religiösa värderingarna i fatet.
"Blessed is he, who shepheards the weak through the valley of darkness" - Pulp Fiction

Politik

Är det egentligen roligt med politik? Nja... Ibland...
Det jag tycker är intressant är att det är så mycket sensationer i de vanliga svenska dagstidningarna om saker som går åt helvete. Vården går åt helvete, skolan går åt helvete, miljön går åt helvete, ekonomin går åt helvete, gamlingarna hamnar i helvetet fortare (eftersom de varken har pengar eller vård). Samtidigt tiger vi stilla åt att regerningen vill införa lönesänkningar till ungdomar (möjligheter för arbete för ungdomar går också åt helvete), sänka restaurangmomsen (bra prioritering!!??), ha jobbskatteavdrag, sänka pensioner (men inte deras inkomstskatt), skära ner i vården/skolorna och annat konstigt.
Nu tror jag inte att det finns något riksdagsparti som kan lösa dessa problem i en handvändning, till och med MP verkar ju falla för populismens förtryck och tona ner sina värdefrågor till förmån för några extraröster. Tyvärr är det väl så att varje person kommer att få ta totalt ansvar för sin egen situation (jag vet att det är många som tycker att detta är det enda rätta) och att staten mest är en skimär av trygghet.
I min utopiska värld värnar vi om våra medmänniskor och försöker ha en så hög lägstanivå som möjligt. De som inte har mat för dagen har inte gjort valet att vara fattig och det är väl allas vårat ansvar att se till att vår granne inte ska behöva svälta? Nu är det inte så i Sverige i dag. Vi stänger i vanlig ordning dörren, sätter på något hjärndött tvprogram och micrar dagens middag (snart kan vi äta ute, momsen sänks med flera kronor). Liberalismen är något som, likt kommunismen, främst fungerar i en värld där alla människor har samma förutsättningar. Det har vi inte i dag.
Vi vet att det är olika förutsättningar som dikterar våra liv, de flesta av dem inte självvalda. Att sedan människor menar att "jag minsann klarade mig bra utan att jag hade något" gör inte att vi kna ignorera sammhällsproblematiken. De samhällsproblem som uppstår i svallvågorna av privatiseringar och märklig användning av våra skattepengar (sämre sjukvård, dyrare idrottsavgifter, ej fungerande kommunikationer, etnisk och ekonomisk segregering etc.) kostar oss skattebetalare väldigt mycket mer än om vi tar tag i problemen innan det går för långt.
Jag tror att farbror Borg skulle må bra av att vara med i Lyxfällan... "Du kan inte sänka restaurangmomsen samtidigt som du satsar på sjukvård och skola Anders.". Anders stryker sig på hakan och svarar: "Nja.. Fast jag kan inte vara utan min grillbiff med persiljesmör, och många förvärvsarbetare med mig... - barnen får ta med egna pennor till skolan. Sen är det så många i varje klass så det lär ju inte vara så mycket barnen hinner lära sig i alla fall, haha. Smaklig spis!".

Att spela man

Det finns så få saker som är så självklara som det egna könet. Det finns också så få saker som det är tvunget att försvara som tillhörigheten till det egna könet.
Jag var på väg att kläcka den nu något schablonartade kommentaren "jag ber om ursäkt för att jag bara kan göra en sak i taget, men jag är man" i dag på jobbet. Innan jag sade något så insåg jag att det är hög tid för mig att sluta säga sådana saker och att det är dags att sluta fålla in mig själv i en könsvärderande värld. Dags att komma ut ur machogarderoben.
Jag är man även om jag:
älskar min fru
älskar mina barn
stickar
lagar mat
diskar
städar
tvättar
viker tvätt
duschar
ogillar insekter
byter blöjor
tycker om larviga komedifilmer
avslutar sms med "kram"
samt en massa  andra saker som kan tänkas vara omanliga
Jag är man och jag är stolt!

Än en gång

Nu har jag bestämt mig för att starta denna gamla blogg igen.
Det kan vara så att det blir lite dubbelt för dem som har läst samma sak på Facebook eftersom detta har legat även där.
Det inlägg som ligger direkt under detta är en sammanslagning av 4 anteckningar från FB där jag har krigat med försäkringskassan.
Mycket nöje.

Försäkringskassan del 1-4

DEL 1.

Hej,

Jag heter Andreas Meijer (821205-xxxx) och har fått ett brev rörande beslut av min föräldrapenning. Handläggaren som handhar ärendet heter Petra [hennes efternamn].

 

I beslutet står det att min SGI ska vara 140000 kronor och är baserat på mina arbetstider som inte stämmer. Jag har hört av mig till Er genom telefon men inte blivit hjälpt i den mån jag hoppats på. Det kan vara så att jag har förstått hela systemet fel, vilket då är beklagligt och jag behöver då få förklarat vart jag har gjort fel.

 

Under 2006-2007 arbetade jag heltid på en arbetsplats som heter Books Sollentuna AB (detta låg delvis till grund för min förra SGI)

 

I augusti 2007 började jag även att arbeta på Clas Ohlson i Kista och hade en övergångsperiod då jag arbetade på båda arbetsplatserna samtidigt (detta är den andra delen i min tidigare SGI).

 

I januari 2008 påbörjade mina studier på ett 11 terminer långt program (där jag fortfarande studerar) och där jag under tiden har tagit fullt studielån från CSN (kravet för att studietiden ska vara vilande för senare SGI-beräkning).

 

1 maj 2009 föddes min son Esse men jag tog ingen förädrapenning eftersom jag var student och inte skulle ta något uppehåll förrän senare under 2009.

 

Under hösten 2009 studerade jag 75 procent av terminen (15 veckor 100 % studietakt) och tog fullt lån även för dessa veckor.

 

den 26:e november 2009 påbörjade jag min föräldraledighet som sträckte sig till juni 2010 (denna period är också vilande).

 

Nu befinner vi oss i juni 2010 och min tidigare SGI bör ligga på samma som den gjorde tidigare OM jag skulle välja att fortsätta min föräldraledighet.

 

Jag började då arbeta lite mer på Clas Ohlson samt på Ica Maxi i Solna. Som ni kanske förstår så har jag inte haft möjlighet att ha ett heltidsarbete att återgå till eftersom jag studerar, utan har fått ta alla arbetsmöjligheter som jag har kunnat. Under sommaren 2010 arbetade jag på BÅDE Clas Ohlson och Ica Maxi under 3 månader innan jag gick över till att enbart arbeta på Clas Ohlson (eftersom jag fick mer tider där). Hur anställningsformen såg ut för mig på Ica Maxi torde inte vara av relevans eftersom det är ett förvärvarbete som överstiger 50 %. Detta gör att Ica Maxi bör räknas in i min SGI, baserat på de lönespecifikationer jag sände Er tillsammans med de från Clas Ohlson.

 

Eftersom jag fortsätter min utbildning (jag läste dem femte terminen denna vår) så kan jag inte ha ett heltidsarbete under terminerna och jag kan inte heller ha en fast anställning på 50 & eller mer (eftersom jag, när jag inte är föräldraledig, främst studerar på heltid - med fullt studielån).

 

Vidare så gjordes en normering av min inkomst (enbart den från Clas Ohlson) för den tid av året som jag inte arbetade utan var föräldraledig (något som gör SGI-beloppet vilande). Dessa 5 månader bör baseras på samma belopp som det första SGI-beslutet (om det ska vara petigt så på de fem sista månaderna då jag arbetade dubbelt och sedan arbetade under julrusch i en butik...).

 

Min uträkning var (innan jag fick brevet från Petra Gidbring) som följer:

 

Clas Ohlson jun2010 - dec-2010 = 81 660:-

Ica Maxi juni 2010 - dec 2010 = 36746:-

Sammanlagt = 118 406:-

Per månad = (118 406 / 7) 16 915:-

 

Tidigare SGI: 232 000 (har jag för mig).

Per månad: (232 000 / 12) = 19 333:-

 

Tidigare SGI = 19 333 x 5 = 96 667:-

jun - dec 2010 = 16 915 x 7 = 118 405:-

 

SGI grundade belopp = (96667+118405) 215 072:-

 

Detta är en liten sänkning från tidigare men det var jag beredd på eftersom jag inte arbetade på samma sätt som var möjligt under studierna.

 

Här vet jag inte om det är jag som har missförstått allt eller om det är så att Petra Gidbring inte har tagit hänsyn till min studietid, den vilande SGI:n och min totala bruttoinkomst för de 12 månader som föranlåg min ansökan om föräldrapenning.

 

Vad gäller arbetade timmar på Clas Ohlson så finns arbetade timmar på de lönespecifikationer som jag har sänt till Er, även för Ica Maxi. Här såg jag bara att det var bruttoinkomsten som var av intresse (vilket det var förra gånga jag ansökte om föräldrapenning.

 

Under mitt samtal med en kuntjänstmedarbetare som jag inte kommer ihåg namnet på så skulle en handläggare höra av sig inom två arbetsdagar. Nu arbetar jag under dessa två dagar och får inte bära min privata mobiltelefon på jobbet, detta gör att jag inte jan svara i telefonen inom 2 dagar (eftersom ni stänger klockan 16 och jag slutar klockan 17).

 

DEL 2

 

Under min semester och bortavaro från datorn så har kriget mot försäkringskassan fortgått...

 

Efter mitt brev (tidigare anteckning) fick jag ett samtal från försäkringskassan som pågick i ungefär 25 minuter. Jag gör en kort rekonstruktion av samtalet:

 

A=Andy

F=Försäkringskassans representant

 

F: Hej jag såg ditt mail och har läst igenom det..

A: mmh

F: Det du arbetade på Ica är som sagt tillfälligt och kan inte räknas som SGI-grundande, när du sedan inte studerade med studiestöd hösten 2010 så måste du anses ha avslutat studier och kan då inte ha vilande SGI.

A: Så jag kan inte få mer än de 140 000 som SGI grundande belopp?

F: Nej precis.

A: Men det kan ju inte vara rimligt att jag inte får räkna Ica, det är ju så det ser ut när man pluggar, det måste ju vara den totala inkomsten som är av vikt?

F: Det är den totala bruttoinkomsten som räknas men bara för de förvärvsarbeten som gäller som SGI grundande.

A: Vilka är det då?

F: Man måste ha arbetat i minst sex månader.

A: Vaddå? Påsamma ställe?

F: Precis.

A: Men de fem månader som jag var föräldraledig under 2010 då, de kan ju inte skrivas över eftersom jag då har en skyddad SGI?

F: Jo eftersom du inte pluggade så tappade du din tidigare SGI och det enda jag kan beräkna på är den fasta och återkommande inkomsten från Clas Ohlson.

A: Det är allt?

F: Ja.

A: Så det spelar ingen som helst roll att jag har jobbat/varit föräldraledig konstant sedan 2003? Allt hänger på att jag inte tog bidrag några månader 2010 och istället jobbade dubbla arbetspass, som sedan gjorde att jag tjänade så mycket pengar att jag inte kunde ta CSN lån och fortsätta plugga med skyddad SGI? Det som jag vill göra?

F: I ditt fall verkar det vara så...

A: Och det finns ingenting annat jag kan göra för att få en anständig föräldrapeng? Förutom att stjäla en bil?

F: Haha...

A: Det var inget skämt!

F: Nej, jag hör vad du säger och jag håller med om att det kan vara orättvist men det finns inget jag kan göra åt det.

A: Kan inte eller vill inte?

F: Vad menar du?

A: Att de regler som finns inte alltid är helt fixerade och att det alltid finns en möjlighet att se om det är möjligt att tolka regler så att fall som detta kan sluta på ett bättre sätt.

F: Vill du att jag ska begå tjänstefel?

A: Det var inte det jag sade, däremot kan du mer om reglerna än vad jag kan på den här sidan luren och borde veta om det finns något annat sätt att tolka regler eller se på ärendet.

F: Det finns inget annat att göra åt saken, tyvärr.

A: Det känns dock som att det inte kan stämma och att min bruttoinkomst kan räknas i sin helhet.

F: Jag förstår att du kan tycka det, men så är det inte.

A: Så vad du gör är att se till att ytterligare två barn kommer att få växa upp utan en närvarande far, eftersom jag nu är tvungen att jobba hela tiden om vi ska ha råd att äta.

F: Nu tycker jag att du är orättvis. Det är ju inte mitt fel hur reglerna ser ut.

A: Nej men det är ditt jobb att tolka och fatta beslut, det är ju absolut inte mitt fel!

F: Nej...

A: Så det är såhär det är och det finns inget jag kan göra åt saken?

F: Nej det är det inte. Du har ju anmält några dagar, vill du att de står kvar?

A: Eh, vet inte - är ju inte så att det spelar så stor roll längre...

F:...

A: Ta det dagar som ska betalas ut i juni så får jag fatta andra beslut senare.

F: Nu tror jag inte att vi kommer så mycket länger med det här.

A: Nej det verkar ju inte bättre.

F: Jag skickar beslutet och så får du utbetalningen om några dagar.

A: Jaha.

F: Tack så mycket

A: Hejdå

F:....tack..h.(här lade jag på luren).

 

Som ni förstår så var det inte så upplyftande som jag hade hoppats på...

 

En sömnlös natt och mobilgooglande gjorde mig redo för ännu en rond...

Fortsättning följer...

 

DEL 3

 

Detta utspelar sig natten efter telefonsamtalet jag beskriver i den förra anteckningen.

 

Nå… just nu befinner jag mig i ett läge där jag inte vet vad jag skall göra. Det finns inte en chans att vi klarar oss på den föräldrapeng som var satt för mig (vilket skulle resultera i 297:-/dag minus skatt) utan jag skulle vara tvungen att arbeta in alla pengar. Nu är jag inte en person som är rädd för att arbeta men det finns ett jobb som är, om möjligt, ännu sämre betalt än lärarlönen – att vara där för min familj. Skulle jag få en vettig föräldrapeng så skulle jag kunna vara hemma mer och på så sätt få en relation till mina barn och fortsätta träffa min fru så pass mycket att vårt förhållande fungerar även om vi nu kommer att ha två barn.

 

Natten efter samtalet med försäkringskassan var en natt där sömnen var påtagligt frånvarande. Eftersom jag fortfarande såg detta som ett problem (problem kan lösas, om inte så är det inget problem utan ett faktum att ta ställning och anpassa sig till) så tog jag fram telefonen och började läsa på om SGI.

 

Efter ett tag insåg jag att försäkringskassan har en drygt 300 sidor lång pdf som ligger på deras sida, där lagtexten om SGI är förenklad. Sagt och gjort! Jag började lusläsa vilka bestämmelser hon menade låg till grund för beslutet för att se om hon verkligen inte hade någon möjlighet att påverka beslutet. Redan på sidan 39 hittade jag ett exempel på hur en bedömning till försäkringstagarens förmån kan göras, även om arbetstiden inte har varit 6 månader eller mer. Exemplet handlar om en man som endast har arbetat i två månader innan han blir sjuk, hans SGI räknas då på dessa två månader eftersom hans intentioner var att arbeta längre men omständigheter gjorde att det inte gick. Fler liknande exempel från dem fanns på sidorna i närheten. Nu visste jag att hon gjort valet att sänka min SGI trots att hon kunde hjälpa mig utan att göra tjänstefel.

 

När jag började närma mig sidan 200 (nu var klockan ungefär 03:00) så hittade jag kapitlet om ”Särskild beräkningsgrund”… Jag ska inte gå in på alla detaljer för detta men huvudpoängen är som följer:

 

Innan ett barn fyller två är så skall föräldrapengen räknas på den tidigare SGI:n (den som försäkringstagaren hade från början) och kan inte sänkas. Som jag förstod det så gällde en eventuell sänkning av detta enbart baserat på vad den förälder som vill ta ut föräldrapenning efter detta gör på barnets tvåårsdag (SGI-skydd gäller om man tar ut föräldrapenning 5 dagar/vecka eller mer eller studerar med studiestöd) – jag pluggade med fullt studiestöd när Esse fyllde två år. Vidare görs ingen sänkning av föräldrapengen om kvinnan blir gravid innan det första barnet har fyllt 1 år och 9 månader. Här är tydligen en skillnad mellan SGI och föräldrapenning – något försäkringskassan aldrig berättat för mig!

 

Skulle detta stämma så skulle jag alltså vara berättigad till samma föräldrapeng som jag haft tidigare (som baserade sig på mitt heltidsarbete)…

 

Jag googlade på denna regel och fann att den var möjlig att tillämpa, även om försäkringskassan i flera fall har nekat folk denna rättighet så har kammarrätten dömt till försäkringstagarens favör.

 

När jag runt 04:45 trodde att jag verkligen hade rätt så kunde jag somna för att vakna runt 06:40 av en vaken Esse (jag var själv med honom hos min farmor). En trött men förhoppningsfull dag.

 

Jag kontaktade försäkringskassan och meddelade vad jag funnit, de skulle återkomma när de sett över detta.

 

Till handläggarens försvar så visste hon inte att vi skulle ha ännu ett barn, men som jag förstått det så spelar det ingen roll eftersom jag enligt ”tvåårsregeln” var student med studiestöd under den tid som skulle ha varit sänkande.

 

Nu fanns inte mer att göra än att än en gång vänta på svar från försäkringskassan.

 

DEL 4.

 

Så, jag ringde alltså och undrade om jag hade uppfattad de regler som de rimligen borde ha tillampat verkligen gällde mig. Nu har försäkringskassan en benägenhet att ringa till en under de mest olämpliga tillfällen som erbjuds... Det samtal som berättade att jag inte hade rätt till någonting och att jag och min familj ska klara oss på 297 kr/dag (minus skatt) om jag ska vara hemma, kom när jag satt och körde bil medan Esse grät i baksätet.

 

Det samtal jag väntade på kom under vigselceremonin mellan min svärmor och hennes nya man. Även om jag var spänd på att få veta vad de sade så hade jag stängt av telefonen under ceremonin - även om jag kände på mig att det var just då som de skulle ringa.

 

När jag kom ut ur kyrkan och satte på telefonen igen så fick jag ett SMS som berättade att jag hade ett nytt meddelande på min telefonsvarare... Spännande. Jag ringer numret och hör:

 

"Eh.. Hej. Jag heter (h[e]ns namn) och ringer för att meddela att du är berättigad till beräkning enligt särskild beräkningsgrund. Det har gått ut en betalning till dig som jag kommer att göra ett tillägg på. Är det något du undrar så kan du höra av dig till kundcenter".

 

Jag piskade dem så jävla hårt med deras egna regler. Regler som riksdag och regering har satt upp och som de inte följer trots att det står att det är försäkringskassans skyldighet!! Jag tjänade alltså ungefär 100 000 kr på att vara envis (utslaget på alla föräldradagar). 100 000 som den första telefonkvinnan inte ville att jag skulle ha, trots att reglerna var väldigt tydliga med att jag var berättigad till dem. Skämmes tamejfan!

 

Tack för pengarna! Nu ska vi säga hej till farbror JO (Justitieombudet/justitiekanslern) det blir nästa följetång. Även om jag inte vinner där så kommer telefonkvinna 1 att få en personlig anmälan där hennes kompetens som handläggare ifrågasätts - kan ju inte vara så kul... BRA!


Med skinkan full av jul....

6 dagar kvar, inga klappar köpta (förutom en till min fru), inga pengar att köpa klappar för... Jag klappar ihop (det är ett tråkigt men nödvändigt skämt i stil med "jag pallar inte" när chefen frågade varför ett gäng kartonger låg på golvet i stället för på en pall...).

Skämt å cider, den senaste tiden har jag haft tid att titta på tv och till och med lite nyheter. Fy fan vad mycket skit det finns att bli förbannad på... Kort och gott:
Utvisning av en 16-årig flicka (som ska resa till Kroatien med sin far, som fått fängelse för att han misshandlat henne).
Djurplågeri.
Idioti.
Politiker (typ alla partier, alla nivåer).
Inkompetens hos ledare av stora företag och organisationer.

Det finns en sak som har lyst upp min tillvaro som inte har med min underbara lilla familj att göra (de är bäst, både den jag kan se och den jag inte kan se). Jag fick en inbjudan till något som heter Spotify av en vän... Helt J Ä V L A fantastisk pryl!!!
Ni som inte vet vad det är får ta reda på det själva och ni som vet vad det är håller med mig (eller längtar till ni blir inbjudna). Jag ska nog ägna en stund till att leta upp lite saker att syssna på i framtiden...

Terry Goodkind

Ni som känner mig vet att jag älskar bokserien Sword of Truth, det är den enda serie som jag har köpt alla delar i (12 stycken tror jag att det är).

Nu har det varit premiär för tv-serien som är baserad på böckerna. Den är för att uttrycka mig snällt, skräp!

Nu är det inte så mycket att göra åt det, jag tyckte att det skulle vara intressant att se vad folk tyckte på den officiella hemsidan författaren Terry Goodkind har... När jag började läsa trådarna så hade det gått så långt att sidan tog bort de trådar som kritiserade tv-serien, för en bokserie som hetsar om att man ska tycka vad man vill och att det är den fria viljan som är det viktigaste i livet så blev jag förvånad över hur man behandlade de som inte tyckte att serien var bra, den är kass och det tycker jag att de fans som har älskat serien ska få uttrycka.

De borde ju fatta att det inte är något toppbetyg för serien och inse att det har varit ett fatalt misslyckande, men som vanligt så frångås principer när det är det egna som kritiseras... Hyfsat besviken eftersom jag har läst böckerna under ett par år och väntat på att nästa ska släppas osv. och så orkar jag inte ens kolla på fler än tre avsnitt av den otroligt kassa tv-serien, USCH!!!

I kissed a girl...

Jag vet inte om ni som jag har hört en speciell låt typ 1 miljon gånger av en flicka vid namn Kate Perry...

För typ 2 minuter sedan spelades den på MTV och jag insåg en sak som har sags hur många gånger som helst men jag tror att det tål att upprepas.

I USA är man underbart kristna och det är nästan politiskt korrekt att tycka att homosexualitet är en styggelse mot... (Gud, tror jag). Sen kommer jag att tänka på att en av de mest säljande sakerna i Amerikansk porr helt klar är "lesbiska" kvinnor, eller rättare sagt lesbisk sex... Jag vet inte om jag förstår riktigt hur detta går ihop...

Nu är det kanske ingen nyhet att jänkarna är sjukt hypokratiska men jag fattar inte hur de kan köpa sin egen skit. De är de största porrproducenterna, fruktansvärt våldsland, magnifika vapenlagar. Men samtidigt vill de peka finger åt alla och hävda sin suveränitet... muppar...

Men jag är inte den som ska döma... Eller jo det är jag visst... Jävla hypokrater, jag vill ha en svart homosexuell (hade det gått så även en androgyn kvinna, typ Pride-Johna) muslim som president i det (o)förlovade landet i väst...

 

Allmänt blaj

Det är mycket skit som gnager mig nuförtiden, snabbresumé av hela min blogg:

CSN, regeringen (i stort sett oberoende av vilka som sitter med tanke på alla puckade saker som antingen får finnas kvar eller som tillförs, fribelopp FRA-lagen mm.), SL, SJ, Banverket, människor i allmänhet suger hårig appung...

I övrigt är det jävlig illa att vara så uttråkad att man längtar efter att få kontera fakturor (sug på den ni, om ni aldrig har gjort det så kan det vara ett av de tråkigare kontorsjobben man kan ta sig för).

Utan att ta hänsyn till det andra så skulle man vilja "gå 14-årig emohandled" bara för att det är så risigt väder.

Poker är ett spel som jag numera börjar omvärdera till ett rent hat i stället för den hatkärlek jag har känt i drygt 10 år.

Nå då var det sagt också...

Det förvånansvärda i det hela är att jag faktiskt är lycklig... Jag vet det är en sjukt absurd tanke men jag ser fram emot att vakna och påbörja en ny dag.

Jag har i dag diskuterat med Johanna (min fru) och gått igenom mina drastiska förändringar de senaste tre åren...

3 år sedan:
Sunkig unkarl som söp 4-5 dagar i veckan och inte ville sova förrän jag däckade i soffan framför en risig sit-com som jag redan sett.
Städning innebar att tömma askkoppar, ta bort pizzarester och ölburkar från vardagsrumsbordet, ge sig på disken svärandes för att allt torkat fast (fattar inte hur det blir så på bara ett par veckor).
Arbetandes på ett "dead-end job" utan någon möjlighet till avansemang.
Mitt klädval styrdes av det som för dagen låg närmast sängen alt. det som fortfarande luktade mänskligt.
Ankladade samhället för allt som gick åt helvete.

Nu:
Gift man med bostadsrätt.
Delar dammsugning och golvtorkning med min fru, detta görs en gång i veckan samtidigt som det tvättas (tidigare kunde jag aldrig ha koll på när det var tvättdag vilket gjorde att jag fick ta de ströpass som fanns mitt i natten).
Veckohandlar och gör matlåda.
Äger diskmaskin.
Studerar på Stockholms Universitet och arbetar deltid (får med lån in strax under samma deg som tidigare).
Blir förvånad över hur mycket jag älskar min fru.
Anklagar samhället för allt som går åt helvete.


När jag tittar på det så ser det ut som att jag har det tråkigaste livet på jorden men så är det inte, det tråkiga saker som man måste göra blir inte så jobbiga om man gör dem regelbundet - och är två som delar på dem.

Nu ska jag lägga mig bredvid min fru i vår säng (i sovrummet i den trea vi äger...).

"Sen" kväll

Jaha... nu har jag så påbörjat mitt nya gifta underbara liv. Det är fantastiskt, så länge jag är hemma med min fru, hemma med mig själv eller med mina vänner. När jag är uta på stan så är det som vanligt. Jag har köpt ett papper som gör att jag kan trycka egna texter till t-shirts... Folk är så dumma att jag har utkast för en hel kollektion...

"GRATTIS!!!!!! Du kan spela musik på din jävla mobil!!! - Jag kan trycka upp den i röven på dig, snorunge!!!!!!"

eller

"I should be allowed to hit slow walking people in the back of their heads" (snodd från ett befintligt tryck)

eller

"Stanna plötslig eller gå som en snedseglare och det är det sista du gör!!"

eller

"Det stämmer! Du är en idiot"

Och så vidare och så vidare....

Jag har varit kass på att skriva här på bloggen men det är för att jag pluggar och inte sitter och har ruskigt tråkigt framför datorn längre, det är lite av ett kriterium för att jag ska vara effektiv här... Men jag ska skriva så mycket jag hinner.

Vintertid

Nu sitter jag hemma denna söndagnatt, eller om det är måndag morgon... det får ni bestämma...

Jag har just kollat på CSN sidan på facebook och ser att jag inte är ensam som sliter med de inkompetenta människorna som styr vårt land... Som jag tidigare har sagt så skulle allt bli bättre om jag fick bestämma...

Det har varit en tid av lite fler blogginlägg och jag hoppas att jag kan hålla igån bloggen lite grand i alla fall även om det inte kommer att bli lika många inlägg när jag inte längre sitter på ett speciellt ställe och inte har så mycket att göra... Jag ser att det är en del som är inne och kollar här och det är kul, hoppas att ni fortsätter och att ni kommenterar inläggen varesig ni håller med mig eller inte, jag vet att det kan vara lite mycket text ibland men jag är inte så duktig skribent att jag kan hålla mig så kort som "proffsen" kan.

Som det ser ut nu så kommer det att komma fler inlägg tisdagen den 12:e Aug för det är då jag ska vara på det där speciella stället där man kan sluta tänka och bara skriva... Jag har min säljföljetång att avsluta.

Om en vecka kan vi se fram emot den bästa händelsen på året... SL börjar köra enligt vintertidtabell... fantastiskt... Vart fan tog sommaren vägen?


Sälj så bra du kan del 2

Så, nu har vi kommit till en annan del inom ämnet sälj. Vilka vill ha vad (inte bara individer utan samhällsklasser kön och ålder) och hur når man bäst fram med sitt budskap till dessa målgrupper?


Att vi nu lever i en helt annan typ av konsumtionssamhälle än vad vi gjorde för bara 20 år sedan lär ju inte ha undgått någon, vi vill gärna ha så mycket som möjligt den senaste modellen och den bästa kvaliteten (trots att vi inte har några problem att slänga saker även om det fortfarande är garanti kvar eftersom det finns andra och mer attraktiva modeller på marknaden). Det blir lite fel att direkt kategorisera in människor i fack efter möjligt behöv och det är heller inte särskilt PK, men om man vill sälja så kan man inte alltid vara PK. Beroende på målgrupp ser ju reklamen olika ut och det finns en uppsjö studier till varför det ser ut som det gör, går det inte bara att kopiera ett fungerande koncept och göra det till sitt eget då? Jo, det är inte lika svårt nu eftersom vi, som jag beskrev i ett tidigare inlägg, inte är lika trogna våra märken utan nu går mer på pris och tillgång (om det inte är t.ex. livsmedel då vi har en uppfattning om vad vi tycker om, men även där är tillgången en faktor).


Jag börjar med en stor grupp, där det även ingår en del subgrupper som har lite varierande behov i kontrast till huvudgruppen. Unga människor i städerna.


De unga konsumenterna av i dag har ett helt annat konsumtionsmönster än vad de tidigare har haft, mycket är tack vare tillgången på information. Man kan snabbt skaffa sig kunskap om en produkt eller tjänst genom att kolla på specifierade hemsidor på nätet (jag vet att du känner till en del och det är de som har lyckats fästa dig, jag kommer att återkomma till vikten av "klibbighet") och kan då få så mycket information om produkten att de vet precis vad de får, vad de inte får, vart man köper det till lägsta pris och vad andra som har köpt produkten tycker om den. Det är mycket speciellt och gör att producenterna får mycket svårare att behålla kunder samtidigt som nya aktörer på samma marknad kan ta plats och vinna andelar i mycket större utsträckning.


Det låter ju som en guldålder för komersiella företag när det är så lätt att nå ut till sina möjliga köpare så lätt och snabbt, de tar reda på allt själva och företaget kan sälja i stort sett så mycket som de kan producera... Kan man tycka...

Vad som har hänt på själva reklamfronten är ju att vi har blivit överexponerade. Det är ingen nyhet utan snarare mycket känt inom den branshen, detta leder ju till mer sofistikerade sätt att nå ut än vanlig reklam (under förutsättningar att du spenderar en viss tid av dagen framför datorn så kan jag anta att du har sett en hel del banners, hur många kommer du ihåg? Hur många har fastnat? Hur många har du tryckt på? Jag vet inte svaret på dessa frågor men jag kan anta att du ser färre och färre banners även om det faktiska antalet har ökat markant de senaste åren) för att ha en chans att väcka kunders uppmärksamhet.

Vad man har kommit fram till är att man inte bara behöver en produkt som fungerar och en väl utvecklad "klibbighet" (något som gör att man kommer ihåg produkten/företaget, det är en stor grej som jag ska ta den för sig självt), utan även andra sätt att marknadsföra sig på. Jag kan inflika att jag har sett ett av de värsta exemplen någonsin när Gröna Lund skulle marknadsföra ett jippo som riktade sig till företag och personalfester. De skickade ett fax "fel" som var handskrivet där de berättade hur kul det var och ville tacka för kvällen innan, efter ca 1 timme kom det ett fax där de skrev att de måsta skickat till fekl företag men att det var en kanongrej och att företaget borde gå in på hemsidan och kolla in jippot (även det handskrivet).... Nu kan man tycka att det är jävligt fjantig marknadsföring, men jag kommer ihåg reklamen mer än ett år senare så klibbigheten vad fantastisk.

Vad man här kombinerade var en stor klibbighat tack vare det orginella sätter att nå ut med reklamen och försöket till "mun-öra" marknadsföringen. "Mun-öra" har blivit en av de viktigaste sätten att marknadsföra sig på, fördelen är att det är personlig, speciellt om det är en person som har inflytande på många individer, det är inte för inte som man använder kända personer i reklam (de känns som någon bekant även om man aldrig träffat personen i fråga på riktigt). Det stora problemet är att man inte når ut till så många på så kort tid som många företag vill, när man väl har fått köpare så måsta man också spela på att de kommer tillbaka men även att de för informationen om produkten vidare (klassiska exempel är restauranger, viner, kläder osv.). Detta är den metod som biter bäst på min generation, den generation som har möjlighet att ta reda på väldigt mycket om produkten innan man ger sig ut och köper den (varför betala dyra pengar för något som du kan få billigare eller bättre någon annanstans?).

Nu börjar det här kapitlet bli lite långt så jag avslutar här och återkommer med en fortsättning.


Wolverine

Jag har som sagt inte alltid så mycket att göra på dagarna här på jobbetmså jag slösurfade på Aftonbladets hemsida...

Som ni kanske har märkt på den här bloggen så uppmanar jag gärna till förändring.

Det finns en omröstning om vilken superhjälte som är ballast, just nu leder läderbögen... (jag har inte sett den nya filmen den är säkert asgrym och jag SKA se den) Den som ligger tvåa är den ende som är ball eftersom han inte försöker vara en jävel till lags - WOLVERINE!!! Hur fan kan man rösta på någon annan...? Skandal....

Om

Min profilbild

Andy

RSS 2.0