Fribelopp del 7
Jag hade inte fått något svar från regerigen så jag blev lite otålig och stötte på, här kommer fortsättningen:
Hej igen Andreas!
Jag vill tacka för ditt brev och vidare synpunkter. Jag kan tyvärr inte skylla på att jag varit på semester. Precis som du är jag student och det innebär att sommaren för det mesta är vikt åt arbete. Anledningen till att du inte fått något svar är att jag bedömde det som att du visserligen kom med ytterligare argument men att sakfrågan från mitt håll redan var besvarad. Jag är ledsen om jag missuppfattade situation och ska självklart efter förmåga komma med synpunkter på de argument du tar upp.
Jag kommer nedan ge min syn på en del av de frågor du tar upp. Känner du att du vill ha ytterligare förtydliganden är du välkommen att efterfråga sådana på specificerade delar även om jag inte har möjlighet att inleda en längre mailkonversation. Inflikas kan göras att många av de infallsvinklar som redovisas nedan i första hand ska ses som mina personliga svar på dina argument och inte tas som regeringens fastlagda åsikter. Den diskussion du tar upp har i dagsläget inte förts på en sådan nivå att det går att redovisa en annan ståndpunk att regeringen är medveten om fribeloppets brister och att den studiesociala utredningen nu ser över hur systemet kan utvecklas inom ett antal aspekter.
Först och främst vill poängtera att jag tror vi inte alls ligger så långt ifrån varandra i grundsynen på fribeloppet och flera av de argument du tar upp har relevans. Som det ofta påpekas drev tre av fyra allianspartier före valet linjen att fribeloppet ska avskaffas, frågan engagerar samtliga borgerliga ungdomsförbund och folkpartiet är tydliga med att vi på sikt fortfarande vill avskaffa fribeloppet. Jag ser också precis som du att dagens fribelopp har negativa effekter på studenternas vilja att arbeta vilket är negativt både ur individens och ett statsfinansiellt perspektiv. Låt mig vara tydlig; fribeloppet bör förändras.
Sen tror jag personligen inte på din idé att behålla fribeloppet på i stort sett nuvarande nivå men undanta inkomster från sommarmånaderna. Detta är, som jag skrev i mitt förra brev, främst baserat på att:
1) Samma effekt kan uppnås på ett enklare och mer generellt sätt genom att höja fribeloppet,
2) systemets särart skulle leda till att det lätt kan rundas, samt
3) att det är om inte inkompatibelt så åtminstone svåranpassat med övriga social trygghetssystem.
Du bemöter i ditt brev bland annat nummer 2 och 3. Personligen anser jag att det första argumentet är det klart starkaste och självständigt kan försvara en generell höjning framför särlösningar.
Gällande 2 så har du självklart rätt i att ytterst få studenter kan förlägga hela sin årsinkomst till sommarmånaderna men att en stor del av studenterna skulle manipulera systemet och flytta exempelvis majlönen till juni bedömer jag som mycket troligt. Redan idag ser vi att studenter har högre inkomster i Januari och Juli än övriga jämförbara månader vilken inte kan förklaras på annat sätt att studenter försöker förlägga inkomster till ett visst halvår. Ett system där studenters energi i än högre grad än idag läggs på att bli systemsmarta och att runda detsamma är ur ett samhällsekonomiskt perspektivet inte försvarbart.
Går vi vidare till 3 så är har studiemedelsystemet flera attribut som gör att det kan klassas tillsammans med övriga trygghetssystem. Dock är det så att även om vi inte delar den åsikten kvarstår faktum att systemet i allt vässenligt tjänar på att ha en liknande uppbyggnad. Exempelvis prövas bostadsbidraget som många studenter är beroende av på årsbasis och det är där inte möjligt att där göra uppehåll för inkomster under sommarmånaderna men likafullt erhålla bidrag för höst- och vårterminen. Sjukförsäkringens ställning under sommarmånaderna kan också behövas se över med den lösning du förespråkar. Jag ska inte ge sken av att vara expert på socialförsäkringar men menar att jag med visst fog kan påstå att införandet av ett separata regler för en två eller tremånadersperiod under året i ett av systemen kan leda svåröverblickbara bieffekter.
Fribeloppet bör som sagt förändras; vilka rekommendationer den studiesociala utredningen väljer att föra fram får framtiden utvisa men jag tror att både du, jag och utredningen delar åsikten i vilken riktningen åtgärder behöver genomföras.
Med vänliga hälsningar
Erik Scheller
Hej igen Andreas!
Jag vill tacka för ditt brev och vidare synpunkter. Jag kan tyvärr inte skylla på att jag varit på semester. Precis som du är jag student och det innebär att sommaren för det mesta är vikt åt arbete. Anledningen till att du inte fått något svar är att jag bedömde det som att du visserligen kom med ytterligare argument men att sakfrågan från mitt håll redan var besvarad. Jag är ledsen om jag missuppfattade situation och ska självklart efter förmåga komma med synpunkter på de argument du tar upp.
Jag kommer nedan ge min syn på en del av de frågor du tar upp. Känner du att du vill ha ytterligare förtydliganden är du välkommen att efterfråga sådana på specificerade delar även om jag inte har möjlighet att inleda en längre mailkonversation. Inflikas kan göras att många av de infallsvinklar som redovisas nedan i första hand ska ses som mina personliga svar på dina argument och inte tas som regeringens fastlagda åsikter. Den diskussion du tar upp har i dagsläget inte förts på en sådan nivå att det går att redovisa en annan ståndpunk att regeringen är medveten om fribeloppets brister och att den studiesociala utredningen nu ser över hur systemet kan utvecklas inom ett antal aspekter.
Först och främst vill poängtera att jag tror vi inte alls ligger så långt ifrån varandra i grundsynen på fribeloppet och flera av de argument du tar upp har relevans. Som det ofta påpekas drev tre av fyra allianspartier före valet linjen att fribeloppet ska avskaffas, frågan engagerar samtliga borgerliga ungdomsförbund och folkpartiet är tydliga med att vi på sikt fortfarande vill avskaffa fribeloppet. Jag ser också precis som du att dagens fribelopp har negativa effekter på studenternas vilja att arbeta vilket är negativt både ur individens och ett statsfinansiellt perspektiv. Låt mig vara tydlig; fribeloppet bör förändras.
Sen tror jag personligen inte på din idé att behålla fribeloppet på i stort sett nuvarande nivå men undanta inkomster från sommarmånaderna. Detta är, som jag skrev i mitt förra brev, främst baserat på att:
1) Samma effekt kan uppnås på ett enklare och mer generellt sätt genom att höja fribeloppet,
2) systemets särart skulle leda till att det lätt kan rundas, samt
3) att det är om inte inkompatibelt så åtminstone svåranpassat med övriga social trygghetssystem.
Du bemöter i ditt brev bland annat nummer 2 och 3. Personligen anser jag att det första argumentet är det klart starkaste och självständigt kan försvara en generell höjning framför särlösningar.
Gällande 2 så har du självklart rätt i att ytterst få studenter kan förlägga hela sin årsinkomst till sommarmånaderna men att en stor del av studenterna skulle manipulera systemet och flytta exempelvis majlönen till juni bedömer jag som mycket troligt. Redan idag ser vi att studenter har högre inkomster i Januari och Juli än övriga jämförbara månader vilken inte kan förklaras på annat sätt att studenter försöker förlägga inkomster till ett visst halvår. Ett system där studenters energi i än högre grad än idag läggs på att bli systemsmarta och att runda detsamma är ur ett samhällsekonomiskt perspektivet inte försvarbart.
Går vi vidare till 3 så är har studiemedelsystemet flera attribut som gör att det kan klassas tillsammans med övriga trygghetssystem. Dock är det så att även om vi inte delar den åsikten kvarstår faktum att systemet i allt vässenligt tjänar på att ha en liknande uppbyggnad. Exempelvis prövas bostadsbidraget som många studenter är beroende av på årsbasis och det är där inte möjligt att där göra uppehåll för inkomster under sommarmånaderna men likafullt erhålla bidrag för höst- och vårterminen. Sjukförsäkringens ställning under sommarmånaderna kan också behövas se över med den lösning du förespråkar. Jag ska inte ge sken av att vara expert på socialförsäkringar men menar att jag med visst fog kan påstå att införandet av ett separata regler för en två eller tremånadersperiod under året i ett av systemen kan leda svåröverblickbara bieffekter.
Fribeloppet bör som sagt förändras; vilka rekommendationer den studiesociala utredningen väljer att föra fram får framtiden utvisa men jag tror att både du, jag och utredningen delar åsikten i vilken riktningen åtgärder behöver genomföras.
Med vänliga hälsningar
Erik Scheller
Kommentarer
Trackback
